Lågkolhydratskost fördröjer åldrande

Om människor fungerar likt Caenorhabditis Elegans-masken, lever de kanske många år längre genom att i så hög grad som möjligt undvika kolhydrater, och genom att inte ta tillskott med antioxidanter som vitamin E och C och N-acetylcystein. Denna informationen kommer från en studie av forskare vid universitetet i Jena, som publicerades i Cell Metabolism.


Att antioxidander skulle leda till ökad livslängd kommer från en teori av Max Rubner från 1908. Max Rubner och hans anhängare menade att ju högre en organisms ämnesomsättning är, desto tidigare dör den. På femtiotalet kopplade forskarna denna teori till skapandet av fria radikaler under förbränningsprocesser - och så föddes antioxidantteorin. Denna teori har nu ersatts av hormesisteorin, och tyskarnas artikel i Cell Metabolism passar bra in i detta pågående trendskifte.


Forskarna gjorde experimentet på en masktyp som endast består av några hundra celler och lever på bakterier. Tyskarna utfodrade maskarna på 2-deoxi-D-glukos, vilket är en glukosanalog som inte ger energi men som cellen av misstag erkänner som glukos - och därigenom saboterar glukosmetabolismerna i cellerna. Maskarna som fick anti-glukos levde längre.


De vita rutorna i figuren ovan representerar maskarna som fick anti-glukos. När forskarna tittade på vad hade förändrats i cellerna, såg de att mitokondrierna, cellernas kraftverk, hade blivit mer aktiva. Ju längre tid som de fick anti-glukos, desto mer syre förbrändes.
DOG i figuren ovan står för 2-deoxi-D-glukos. Mer mitokondrisk aktivitet och mer fettförbränning innebär en ökning av antalet fria syreradikaler i cellen. När forskarna också gav maskarna antioxidanter som vitamin C och N-acetylcystein [NAC], neutraliserades radikalerna. Och dessutom, även livsförlängningseffekten av glukos-metabolit sabotaget försvann.


Rutorna: maskar som gavs anti-glukos; svarta cirklar: kontrollmaskar; triangel: maskar som gavs anti-glukos och NAC; vita cirklar: maskar gavs anti-glukos och vitamin C. De fria radikalerna stimulerar cellerna att själva göra fler endogena antioxidant proteiner, tror forskarna.


Tyskarna försökte också förstå mer om den genomiska mekanismen ansvarig för effekten. Maskarnas SIRT1-gen, genen som aktiveras av fastande och resveratrol, spelar ingen stor roll, upptäckte forskarna när de upprepade försöken med maskar i vilka den genen inte fungerade. Vad som visade sig vara viktigt var den gen som reglerar maskarnas version av den mänskliga AMPK enzymet.


Detta enzym, AAK-2, blev mer aktivt när maskarna fick anti-glukos. Cellen lade till fosforgrupper oftare, vilket gjorde proteinet mer aktivt. I figuren ovan är fosfor-aak2.


Forskarna tror att deras forskning är viktigt för diabetiker i synnerhet. Läkare provat alla möjliga sätt att få diabetikers celler att absorbera mer kolhydrater. Och även om vården blir bättre hela tiden på att kontrollera diabetes, är den förväntade livslängden för diabetiker fortfarande kortare än för friska människor. Kanske måste vi titta i en annan riktning, frågar sig tyskarna.


För hälsofreaks är studien intressant av en annan anledning. Den tyder nämligen på att lågkolhydratskost kan ha fler fördelar än att bara hjälpa till att styra fettreserver.

Low-carb på Gymgrossisten.com